Mentorskap för samiska tjejer

Mentorskap för samiska tjejer               IMG_0880

Sáminuorra är en samisk ungdomsorganisation som arbetar utifrån samiska ungdomars intressen, möjligheter och rättigheter. Det är den största ungdomsorganisationen för samiska ungdomar idag. I projektet Niejda - Chicks in Sápmi satsar man på mentorskap för unga samiska tjejer.

Eftersom samiska ungdomar bor utspridda med långa avstånd mellan sig, är en av Niejdas största uppgifter att skapa mötesplatser.

 

 

 

– Vi arrangerar därför läger och arbetar på olika sätt för att stödja och samarbeta med andra organisationer för att hitta olika möjligheter för samiska ungdomar att träffas. Vår målsättning är att alla samiska ungdomar skall känna en stark samisk identitet och tillhörighet, säger Ylva Maria Pavval, en av projektledarna. 

I början av augusti 2010 startade Sáminuorra projektet Niejda - Chicks in Sápmi. Syftet med projektet är att hitta en metod för att erbjuda unga samiska tjejer ett forum där de kan känna gemenskap, ha roligt med andra tjejer och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

– Vi vill att samiska tjejer oavsett hur och var de lever sina liv skall känna att de har en plats i en samisk gemenskap. Idag är det många unga samer som kämpar med att finna sin samiska identitet och den samiska identiteten skiljer sig givetvis åt på många sätt, säger Anna-Maria Fjellström, som också är projektledare. Vi ärövertygade om att en stark identitet och självkänsla gör att man lättare kan finna en trygghet i olika sammanhang. Vi ser det som nödvändigt att stärka samiska tjejer för att de ska vara aktiva i byggandet av ett starkt samiskt samhälle, där vi på bästa sätt tar till vara på varje individs egenskaper och styrkor. Det är viktigt att metoderna anpassas till en samisk kontext och att vi som samiska ungdomar själva finner vägar hur vi bäst kan arbeta med dessa frågor.

Metoden som de samiska tjejerna har valt är mentorskap där samiska kvinnor stödjer och agerar förebilder för yngre tjejer. De unga tjejerna behöver då inte förklara det samiska samhällets nuvarande situation utan får stöd av en mentor med en stark samisk identitet och de får därigenom en oersättlig kulturkompetens.

IMG_0873

– Visionen med detta pilotprojekt är att hitta ett bra koncept för att använda mentorprogram i andra länder i Sápmi för tjejer i olika åldrar, men även för andra målgrupper, säger Anna-Maria Fjellström.

Chicks och mentorer

Projektet vänder sig till samiska tjejer och kvinnor som bor i Sverige. De så kallade chicksen är 12 - 23 år, mentorerna är från 20 år.

Under en redovisnings- och inspirationsträff i mitten av augusti i år berättade de båda projektledarna om sitt arbete.

– Det som vi har använt oss av är ett utprövat mentorsprogram som United Sisters har. Vi har köpt deras externa utbildning, som våra mentorer har gått. Erfarenhet, råd och inspiration har United Sisters generöst delat med sig av. De har varit så generösa med sin kunskap både före och under pilotprojektet, säger Ylva Maria.

Projektet har två huvuddelar, dels mentorskapet och så peppträffar. Hittills har man haft fyra sådana träffar med olika teman.

– Under dessa träffar har vi hållit oss till värderingar som vi tror på och det har inneburit vissa regler. Om det individuella är det viktiga i mentorskapet, är det gruppdynamiken som är det viktiga under peppträffarna, berättar Ylva Maria.

Under dessa träffar etablerades det också olika nätverk.

– Vi har även haft olika föreläsare.

Mentorskapet å sin sidabygger på en matchning mellan chicks och mentorer. Mentorerna har fått en tvådagarsutbildning. Det ska vara minst fem års åldersgräns mellan mentor och chick. Mentorparen träffas en gång i veckan, fysiskt eller på skype, msn, mail, telefon, brev eller det som passar dem bäst.

– För att få tag på samiska tjejer som ville vara med i projektet ringde vi runt och frågade och först var många skeptiska. Samtidigt började media skriva om projektet och som vanligt fokuserade de på problemen, att de samiska tjejerna mår dåligt och så vidare.

Fem tjejer nappade och sedan rullade det på.

Att Ylva Maria och Anna-Maria är skärpta och drivande syns på det sätt de framför sin presentation. Det sprudlar om dem bägge två.

– Det är viktigt att man har en vision, säger Anna-Maria, och att man har värderingar.

– Vi har försökt sammanfatta vad det är som driver oss och vad det är som är viktigt, säger Ylva Maria. Först på den listan kommer att det finns saker att fira varje dag.

Och de är övertygade om att det de gör kommer att förändra världen.

IMG_0884

– Det är också viktigt att vi som projektledare är förebilder, säger Ylva Maria, och att man gör rätt saker och inte bränner ut sig. Och den bästa marknadsföringen är nöjda deltagare. Men att vara förebild handlar inte om att vara perfekt utan om vad det är du gör, om vad det är du lyfter.

Eftersom de samiska tjejerna bor så utspritt geografsikt spelar internet en stor roll. Man har en blogg som är kopplad till Twitter och olika sidor på Facebook, dels en allmän, dels en för deltagarna och en för mentorerna.

– Det handlar om att vara effektiv. Men hela det här projektet har varit en test för att se vad det är som fungerar, vi har provat oss fram, säger Anna-Maria.

Det arbetssätt som de bägge projektledarna har arbetat fram är något av ett nytänk. Istället för att fokusera på problemen har man valt att se vilka möjligheter som finns. Man vill lyfta fram de goda krafterna och man strävar mot en fullständig öppenhet.

– Det har varit och är fortfarande mycket viktigt för oss att vi kommunicerar kring allt det som vi gör. Tanken är också att vi har funnit ett arbetssätt som kan fungera för många andra organisationer. Vi tror att detta är ett bra sätt att bygga ett starkt samhälle, säger Ylva Maria.

Att deras arbetssätt fungerar var det många på plats som vittnade om.

– Tjejerna som kommer in i nätverket finner ganska snabbt sin plats, en plats där de kan stötta varandra. Även om vi inte skulle få några mer pengar så finns det en sådan kraft i det vi har idag att på något sätt kommer det att fortsätta ändå, om än inte i samma skala. En förutsättning för detta är öppenhet och att det är tjejerna själva som äger projektet. En annan förutsättning är att det måste vara lustfyllt, med så få måsten som möjligt, säger Anna-Maria.

– Det får inte kännas som i skolan där man främst väntar på att det ska bli rast, fyller Ylva Maria i.

Bakgrund

År 1977 erkände Sverige samer som urfolk. Samer har i egenskap av urfolk ett särskilt skydd och tillerkänns rättigheter genom svensk lag, internationella konventioner och deklarationer. Att förverkliga dessa rättigheter är en del av Sveriges förpliktelser att respektera de mänskliga rättigheterna. Idag finns det en stark vilja hos samerna själva att kunna styra över samt påverka sin utveckling och framtid. Samer är precis som andra folkgrupper en heterogen grupp, vilket innebär att det finns mängder av olika viljor och åsikter.IMG_0881

Historiskt har staten genom sin samepolitik på flera sätt skapat orättvisor och konflikter mellan samiska grupper, men med mentorprogrammet "Niejda - Chicks in Sápmi" vill man varken förminska eller förstärka dessa konflikters betydelse. Istället vill man visa på att trots olika bakgrunder har de mycket gemensamt som ungdomar, tjejer, samer och individer.

– Vi är övertygade om att starka samiska ungdomar både som individer och som grupp tillsammans kan skapa ett samiskt samhälle där alla känner sig bekväma och välkomna, säger Anna-Maria.

Niejda startades under "YeahRight! – en workshop om mänskliga rättigheter" i Luleå inovember 2008. Workshopen samlade 70 ungdomar frånNorge, Sverige, Finland och Ryssland och samer från tre länder fanns representerade. Deltagarna arbetade fram förslag på hur de ville jobba med mänskliga rättigheter för unga norröver, och ett av dessa förslag var att starta en verksamhet för samiska tjejer, med sikte på att skapa ett allsamiskt nätverk.

En arbetsgrupp för projektet "Niejda - Chicks in Sápmi" bildades med representanter från Barents Regionala Ungdomsråd, Sáminuorra, Röda Korset och Sametingets Ungdomsråd. Niejda ingick som en del av Sáminuorras jämställdhetsprojekt Iezahus 2009-2010, där tid och budget avsattes för att undersöka behovet av ett samiskt mentorprogram för tjejer.