Gamla lagar i en ny tid

  • Skriv ut

Gamla lagar i en ny tid_MG_7566_L

I ett nytt projekt har Svenska Samernas Riksförbund, SSR, startat en serie seminarier för att belysa den ålderdomliga lagstiftningen som ligger till grund för Rennäringslagen. Till skillnad mot de allra flesta lagar som tillämpas idag har den inte följt med sin tid och ett av syftena med seminarieserien är att belysa jämlikhetsproblematiken i denna lagstiftning.

I ett samarbete med Sameföreningen i Stockholm hölls ett av dessa seminarier i Stockholm i mitten av februari. Mariana Wiik, ordförande i Sameföreningen i Stockholm presenterade projektet.

– Tanken är att vi ska se på Rennäringslagen ur ett genus- och barnperspektiv, vilket sällan görs. Vi vill visa vilka konsekvenser denna lagstiftning har samtidigt som vi vet att detta är en osynlig fråga i samebyarna idag.

Rennäringslagen har skapat maktstrukturer och utfaller på idag märkliga sätt om du som same är gift, skild, sambo, vid separation eller dödsfall. Hur påverkas till exempel barnen vid en eventuell skilsmässa eller vid dödsfall inom en renskötselfamilj?Har rennäringslagen ett barnperspektiv?

 

Bör rennäringslagen förändras? Det var dessa frågor man ville lyfta._MG_7555_L

Seminariet bestod till största delen av förbundsjuristen Jenny Wik-Karlssons föreläsning om rennäringslagen. Vid sin sida hade hon Ellacarin Blind, projektledare, som kommer att sammanfatta de jämställdhetsprojekt SSR arbetat med under tidigare år.

– Historien är otroligt viktig och kunskapsöverföringen. Någon måste kunna berätta. I Rennäringslagen talar man mycket om husbonden, om mannen. 1928 fick kvinnor rösträtt i Sverige, men för de samiska kvinnorna verkar utvecklingen gå åt andra hållet. Sedan Rennäringslagen kom 1886 har bara smärre förändringar gjorts.

Det kan tilläggas att Rennäringslagen ofta står i strid med både Barnkonventionen och Kvinnokonventionen och att den inte alls följer de jämställdhetsmål som regeringen har för samhället i övrigt.

Rennäringslagen underblåser också de motsättningar som råder mellan renskötande och icke renskötande samer.

Rennäringslagen har sitt ursprung i den första renbeteslagen som kom 1886. I den nämns inte någon formell skillnad mellan mäns och kvinnors möjlighet att bedriva renskötsel. Kring förra sekelskiftet hade kvinnorna en aktiv roll inom renskötseln. När Rennäringslagen kom 1928 innebar den en förändring på lagstiftarens syn på kvinnan. Nu kopplades kvinnans medlemskap till deras olika relationer till samebyns män. De är nu främst hustru, dotter eller änka. Inte förrän 1971 i och med en ändring av Rennäringslagen jämställdes män och kvinnor igen.

– Det är samebyn som fattar alla beslut som ska utgå från allas gemensamma bästa och för att ha inflytande måste man ha medlemskap i samebyn._MG_7559_L

Det finns tre olika medlemskap. Same som deltar i renskötseln. Same som har deltagit i renskötseln och inte övergått i annat arbete. Make eller hemmavarande barn till medlem under punkt 1och 2. Renskötande medlem är den som själv eller genom sitt husfolk driver renskötsel. Renar som tillhör renskötande medlems husfolk anses i denna lag tillhöra den renskötande medlemmen. Ålderdomliga begrepp som husbonde och husfolk lever alltså vidare i Rennäringslagen, begrepp som sedan länge försvunnit ur ordinarie lagstiftning. Som husfolk räknas renskötande medlems hushåll, det vill säga make, barn, nära släkting och anställda. I många fall innebär detta juridiska begrepp att kvinnliga medlemmars renar registreras under fadern eller maken.

– Den samiska lagstiftningen är mycket snårig och det personliga ansvaret kan slå mycket hårt, säger Jenny.

Men många samebyar tillämpar inte Rennäringslagen strikt.

– Men ju fler renar man har ju fer röster har man och de få kvinnor som är husbönder har det tufft.

Det finns 51 samebyar i Sverige med 51 olika förutsättningar.IMG_7573_l

– Bland dessa finns det endast två kvinnliga ordföranden, säger Jenny.

När seminarieserien är avslutad kommer en slutrapport där förslag som kommit in ska presenteras.

 

 

 

 

 

 

Text:Bengt O Björklund

Foto: Mia Taikon