Ladinomusik – jämställd musik


Ladinomusik – jämställd musiktillsammans

 

Den 11 mars i år var det premiär för Hayatis vardagsrum på teaterstudio Lederman. Det blev en kväll i ladinomusikens tecken med sångaren Hayati Kafe, sångerskan Anne Kalmering Josephson, musikerna Sabina och Urban Agnas samt poeten Sam Carlquist.

Inom ladinomusiken har den judiska kvinnan alltid haft en stark ställning.

 

Teaterstudio Lederman är en underbar lokal på Gästrikegatan i Stockholm,men den är samtidigt Stockholms minst handikappanpassade lokal. Branta trappor leder ner till källarlokalen.

 

honom3160Hayati Kafe är en känd sångare inom ladinomusiken. Han är född av judiska föräldrar i Istanbul där han växte upp. Redan 1961 gick han upp på turkiska tio i topp med en av sina sånger. 1964 träffade Hayati en svensk manager som var på semester i Istanbul. Han erbjöd Hayati en tremånaders turné i Sverige och på den vägen är det.

– Alla sefardiska judar kastade ut från Spanien 1492. Det gällde även mina förfäder som då hamnade i det Ottomanska imperiet som idag är Turkiet. De behöll sitt ladinospråk så jag lärde mig det redan som barn. Det blev ett av mina modersmål.

Mellan åren 1974 och 1980 drev Hayati ett eget ställe i det som innan var Gyllene cirkeln. Det kallade han för Hayati’s Café.

Det är en magisk kväll på teaterstudio Lederman. Det är fullsatt när Hayati sjunger sina smäktande sånger, sånger som för tankarna till både spansk, sydamerikansk och turkisk musik, ofta med inslag av jazz. Hayati har en kraftfull karisma och det lyser om honom på scenen, det lyser i hans ögon när han ler och vänligt betraktar sin publik. Hans kompband består av riktigt proffsiga musiker.

 

Även Poeten Sam Carlquist uppträder med sina dikter. Hans röst trollbinder publiken och han har valt dikter med en stark judisk förankring denna kväll.

– Jag är imponerad, berättar han för mig efteråt, att jag för första gången lyssnar på ladinomusik.

henne3165En annan av kvällens höjdpunkter var när sångerskan Anne Kalmering Josephson kom upp på scenen och med sin förföriska röst tjusade publiken. Hon är inte en sefardisk jude, men hon blev fascinerad av ladinomusiken första gången när hon var på besök i Israel.

– Jag hörde ladinosångare där som sjöng typiska ladinosånger, men de sjöng dem på hebreiska. Musiken har både orientaliska och spanska influenser och ursprunget är från medeltiden, men varken jag eller Hayati vill göra musiken till något museialt, utan vi tolkar musiken på vårt eget sätt. Hayati är nog lite jazzigare än vad jag är.

Många av sångerna är kvinnosånger. Det är många kärlekssånger.

– De har sjungits av kvinnor i hemmet. Inom den här musiken har kvinnan haft en stark ställning.

Det är en publik som hänger med på noterna och de sjunger i refrängerna och klappar händerna.

Kvällen erbjöd även paret Sabina och Urban Agnas som även de tolkade ladinomusik, hon på klassisk gitarr, han på trumpet. Detta par är otrolig samspelta, in i minsta ljuddetalj.

 

 

Text och Foto: Bengt O Björklund

 

Fakta:

Ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492.

På grund av diasporan spred sig språket och det anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel. I likhet med jiddisch skriver man språket med antingen hebreisk eller latinsk skrift.

Den största koncentrationen av ladinotalande (mer än 50 000 personer) fanns före Förintelsen i den grekiska staden Thessaloniki.

Idag behärskas ladino av ungefär 700 000 människor i Israel, Turkiet, USA och Argentina, varav ungefär 200 000 använder språket regelbundet.

Källa: Wikipedia