En dröm går i uppfyllelse

En dröm går i uppfyllelseBlomerusbrudarna_1

Få finsk-romska tjejer har på ett så härligt och målmedvetet sätt lyckats med att förverkliga sina drömmar som Katja och Kipa Blomerus. Trots svåra förutsättningar, bägge har dyslexi, har de idag nått sitt mål, att driva ett eget HVB hem för romska flickor.

Men hur svårt var det och vilka var förutsättningarna? Är det inte extra svårt att vara en finsk-romsk tjej och studera?

– Både ja och nej. Man har ju både sina plikter och sitt ansvar, till exempel tar vi ju hand om hemmet och våra bröder, berättar Katja.

Kipa fyller i.

– Vi tvättar våra bröders kläder och våra egna. Det kan ju inte våra egna föräldrar göra efter att vi blivit tonåringar.

Läs mer...

Tre kvinnor. Tre minoriteter.

jmn_12lTre kvinnor. Tre minoriteter. En fråga på dagordningen. Jamis sammanförde Tanya Hagert, rom, Carina Diaz, tornedaling och Maria Kråik, same, till ett samtal om jämställdhet. Under en middag mitt i världsarvet i Gammelstads kyrkby träffades de tre. Det blev långa diskussioner, mycket igenkänning och mycket skratt.

Hur prioriteras jämställdhet bland samer, romer och tornedalingar?

Tanya: Om vi tittar tio år tillbaka i tiden så existerade inte frågan, men idag finns det kvinnor som jobbar med jämställdhet. Männen vet om det och påverkas automatiskt. Men vår kultur är gammaldags. Kvinnorna har varit och är fortfarande hemmafruar. Många äldre blir chockade när jag säger att jag är ute och yrkesarbetar. Många äldre höll nog på att svimma när jag satte barnen på dagis så tidigt och jag fick frågan om det var så att jag inte hade tid med mina barn. De tänkte inte på att det kanske är bra för barnen att gå på dagis för att de ska få lära sig svenska.

Läs mer...

Tanja Hagert en Romsk kvinna

jmn_11lHistoriskt sett har romerna haft värre problem att kämpa med än jämställdhet konstaterar Tanja Hagert, ordförande för Romanikvinnans rätt i samhället. Fortfarande är romer en utsatt grupp, men sakta men säkert håller det på att förbättras. Och bland många unga romska kvinnor finns ett nyväckt intresse för jämställdhet, berättar hon.

Tanja är 25 år och bor med sin make och sina två barn i en lägenhet i Luleå. Hon är född i Helsingfors och tillhör de finska romerna. Tanjas beskriver sin släkt som välkänd, respekterad och ”väldigt modern”. 

Hon växte upp i huvudsak med sin mormor och morfar som arbetade med att importera och föda upp travhästar. Hennes mamma, styvpappa och yngre syskon bodde i grannhuset.Hon minns sina morföräldrars förhållande som jämlikt och samspelt.

Läs mer...

Maria Kråik en Samisk kvinna

jmn_7lNär Maria Kråik, 44, beskriver jämställdheten bland samerna är bilden tvetydig. Samtidigt som hon upplever samiska kvinnor som starka har svenska lagar förminskat deras roll i samebyarna.Maria Kråik är dotter till en mamma från en renskötande familj i sydsamiskt område. Hennes pappa är född bland de bofasta skogssamerna i Lulesamiskt område. 

- Det betydde att när mamma gifte sig med pappa 1967 förlorade hon sitt renmärke, eftersom pappa inte var renskötande same. Samma regler gällde för kvinnor som gifte sig med icke renskötande samer och för kvinnor som gifte sig med ickesamer.Senare har lagstiftningen förändrats så att kvinnors ställning har stärkts något, men fortfarande anser Maria att rennäringslagstiftningen hjälper till att cementera ett icke jämställt samiskt samhälle.

Läs mer...