seminarium på Finlands ambassad

Jämställdheten i hemmet bland sverigefinnarna – seminarium på Finlands ambassadgrupp

Finlands ambassad bjöd den 26 september in till ett seminarium om sverigefinnars jämställdhet i hemmet. Studier av så kallad ”tidsanvändning” - hur utvalda försökspersoner bedömer att de använder sin tid - har gjorts såväl i Sverige som i Finland både förr och nu och dessa berör oss alla och rör upp många frågeställningar, nämligen dem om hur vi alla använder vår tid och hur jämställda vi egentligen har blivit. En tidsanvändningsstudie mäts utifrån personernas egna anteckningar i en föregiven, mätbar dagbok.

 Först ut på seminariet medan solen strömmade in genom de breda fönstren var Mikael Fredberg från Statistiska Centralbyrån med en redogörelse för Finlandsfödda personers tidsanvändning i Sverige 2010/11. Perspektivet var svenskt och innehöll uppgifter från 7300 personer varav endast 175 var Finlandsfödda. Mätningen gav därför inte en detaljerad bild av just deras tidsanvändning men pekade i stort ut, att männens förvärvsarbete minskat under de senaste tjugo åren, medan kvinnorna yrkesarbetar mer. Kvinnorna arbetar därtill mindre i hemmet jämfört med förr, fast i stort sett arbetar kvinnan ändå mer i hemmet än vad mannen gör. Mannens hemarbete rör mer underhållsarbeten av bil och trädgård, än matlagning och barnomsorg. Egentligen visste vi det redan? Eller, vi anade det utifrån våra fördomar om könsroller? Undersökningen visade alltjämt att skillnaderna mellan könen hos Finlandsfödda är större än hos andra delar av befolkningen. Finlandsfödda kvinnor dessutom sover en timme mer per dygn än Finlandsfödda män.

                      Det var trots stapeldiagram efter stapeldiagram intressant att lyssna till föreläsarna, men kanske tog de lite väl lång tid på sig för att presentera sitt material. Från vestibulen hördes hur servitrisen placerade ut kaffefat och koppar på det långa bordet. Doften av kardemummakaka smög sig in i den solfyllda seminariesalen. Men ännu dröjde det innan kaffet serverades ...

                      Statistiker nummer två på seminariet kom från Statistikcentralen i Finland och sa sig vara tacksam över tillfället att få tala svenska; specialforskaren Hannu Pääkkönen frågade i en undersökning om skillnaderna mellan könen utjämnas i tidsanvändning i Finland? Han svar visade att kvinnan lägger ner mindre tid på hemsysslor än för tjugo år sedan, men ännu arbetar hon per dag fler timmar (240 minuter) i hemmet än vad mannen gör. Kvinnan tar hand om barnen, handlar och lagar mat och diskar mer än vad mannen gör. Kvinnan har en mer splittrad fritid och mannen förvärvsarbetar mer än hon och han har dessutom mer sammanhängande fritid.  Internetanvändningen syns också ganska tydligt i undersökningen; den sociala samvaron har minskat och surfandet – användningen av sociala medier - har ökat de tio senaste åren. Genomsnittligt kan man ändå säga att jämställdheten ökat eftersom kvinnor arbetar mindre i hemmet än tidigare, samt att de yrkesarbetar mer än förut och männen yrkesarbetar mindre än då.

                      Vi fick gott kaffe i den välbehövliga pausen. Kardemummakakan var mycket god. Sedermera plockade och staplade och slamrade servitrisen med porslinet så det hördes genom de tunna träväggarna på ambassaden. Kanske ville hon att någon skulle fråga henne hur jämställd hon var.

                  Tjejerna    Den tredje delen av seminariet företräddes av professor em. Birgitta Romppanen och FD Paula Ehrnebo som presenterades av Anneli Ylijärvi, från Sverigefinskt kvinnoforum. Ungdomsstyrelsen har finansierat undersökningen. Frågeställningen löd: ”Hur jämställd är den sverigefinska kvinnan/mannen i hemmet?” Idén till undersökningen kom upp i styrelsen för Sverigefinskt kvinnoforum när en minoritetslagstiftning 2010/11 krävde att kommunerna ska tillgodose äldrevård på finska. Kommunerna klarar inte av denna lagstiftning och vad händer då? Jo, de sverigefinska kvinnorna tar oavlönat hand om och vårdar de äldre. Hypotesen för undersökningen löd därför redan från början: ”Sverigefinska kvinnor lägger ner mer hemarbete än männen och mer än vad kvinnorna gör i Finland.”

                      För denna undersökning fanns inte möjlighet till formell dagbok, utan en tidsangivningsenkät lades ut på Sverige-Finska förbundets hemsida. Forskarna hoppades på 3 000 svar, men blev besvikna: endast 425 svar kom in och 34 djupintervjuer gjordes.

– Det existerar ingen språkregistrering i Sverige, så vi hittade inte alla, och identifikationen av sig själv som sverigefinne är bara stark inom en viss grupp – den med kvinnor i åldern 60 år och uppåt, menar Birgitta Romppanen.

                       På frågan om hur lång tid de bott i Sverige, svarade de flesta fyrtio – femtio år.  Utbildningsnivån hos de flesta som svarade ligger mellan folkskola och gymnasium, sedan högskola. Vad som också inverkar på jämställdheten är nedärvda traditioner och religion.

                      Undersökningen tittade inte på hur många timmar som gick åt till yrkesarbete, utan endast på åtgången uppskattade timmar av hemarbete.  Kvinnorna sa sig hemarbeta och ta huvudansvaret för hemmet genom att städa, göra inköp, laga mat, tvätta och stryka kläder minst 1 - 2 timme per dag. Svarspersonerna fick göra uppskattningar av sin tidsanvändning. Svaren sammanställdes sedan, men forskarna är tveksamma till att dra för snabba slutsatser av materialet eftersom endast en fjärdedel av dem som svarat är män.

                      Det kan alltså vara intressant - om än inte roligt - med statistik, framförallt är det viktigt att jämställdhetsundersökningar görs, eftersom tiden visar att saker och ting trots allt förändras. Sedan tvättmaskinen kom har det forna hemslaveriet minskat drastiskt. Och idag är det särskilt intressant att männen yrkesarbetar mindre än tidigare, samtidigt som kvinnorna förvärvsarbetar mer. Man kan då också passa på att fråga sig: Vem tar hand om och uppfostrar barnen nu för tiden? Är det dags för en undersökning som mäter hur tekniken är vår tids barnvakt?

    

Text: Boel Schenlær

Foto: Mia Taikon