Romska kvinnor tar egenmakten

 

 

Romska kvinnor tar egenmaktengruppbild-2

 

I början av juni 2012 arrangerade Nytänkande romska kvinnonätverket en tvådagars konferens för andra året i rad i Enskede, Stockholm. Årets tema var ”Romska kvinnor tar egenmakten”.

 

Johanna von Kreamer-Elmqvist, dagens moderator, öppnade konferensen denna regniga junidag. Sedan var det Kati Dimiter-Taikons tur att tacka och hälsa alla deltagarna välkomna.

Dagens första talare var Integrationsministern Erik Ullenhag. Han öppnade sitt tal med att berätta hur viktigt han anser detta kvinnonätverk är och hur viktigt det är att människor själva äger sin identitet.

erik_ullenhag-1– Man har under många år försökt att assimilera romerna, men man har nu förstått vikten av att kunna hålla fast vid sin kultur och tradition. Unga romer har på grund av diskriminering svårt att ta sig fram i skolan och på arbetsmarknaden. Vi politiker måste ta vårt ansvar. Det är lätt som politiker att säga ” satsa på utbildning så löser det sig”, men det är tyvärr inte alltid sant menade Ullenhag.

Han talade även om vikten av långsiktighet och den 20 års strategi som regeringen har för romerna. Om 20 år ska dem som föds idag ha samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen.

Erik Ullenhag upplyste även deltagarna om att ett 4-årsprojekt med fem pilotkommuner just nu har startats. Projektet har ett stort fokus just på skolan och arbetsmarknaden.

– Så som verkligheten ser ut idag, väljer många romer bort sin romska identitet för att passa in i samhället. Det är ett stort samhällsproblem som måste lösas sade Ullenhag.

Integrationsministern avslutade sitt tal med att uppmana deltagarna att skriva och berätta för honom om det som inte fungerar och vad som egentligen behövs för att nå en förändring.

 

olga-1

Olga Abramenko från antidiskrimineringscentret ”Memorial” i St Petersburg talade om romernas situation i Ryssland. Olga hade med sig bilder från ett bostadsområde i Chudovo. Många av de romska bosättningarna i Ryssland är fortfarande getton.

– 1956 antogs en lag i Ryssland som förbjöd romer att flytta på sig. Det betydde att under dessa år har inte romerna kunnat flytta på sig. Vad man inte räknade med är att romernas antal hela tiden ökar och det innebär att de platser där de finns inte räcker till.

De flesta har inte något byggtillstånd, vilket innebär att cirka 80 procent av byggnaderna kan rivas vilken dag som helst.

– Romernas bostäder är mycket provisoriska och liknar mest skjul. De har inget vatten, ingen el, gas eller avlopp och de tvingas att köpa vatten av sina ryska grannar.

barn

 

I Ryssland måste alla ha en stämpel i sitt pass där det står var man är bosatt och registrerad. Många romer har inte den stämpeln, eftersom de bor i svartbygge, en bostad som alltså inte finns, rent byråkratiskt. Det innebär att de får problem med skola, sjukvård och alla andra civila rättigheter.

– De få romer som går i skolan slutar oftast efter fyra, fem år.

Det är nästan uteslutande romska pojkar som går i skolan.

– Lagen säger att alla måste gå i skolan, vare sig de är registrerade eller inte, men skolorna tar bara emot registrerade barn.

Om skolan har många romska elever, sätts de alla i samma klass.

– Det brukar innebära en lägre standard på utbildningen. De kommer aldrig att nå samma mål som de ryska barnen. De romska kvinnorna idag känner ett stort tryck från myndigheterna och den egna befolkningen när det handlar om att sätta sina barn i skolan, men de är motarbetade av en känsla av hopplöshet. Även om barnen går i skolan kommer de att leva i ett utanförskap.

Det var i april 2012 som byn Chudovo eldhärjades av okänd orsak. Liksom de flesta romska bosättningar finns här fler människor än det finns plats för. Efter branden blev situationen ännu värre. De har ännu inte fått någon hjälp.

 

 

roger_liggande-1Även riksdagsledamoten Roger Haddad (fp) berättade om sitt engagemang för romer. Som före detta skolpolitiker i Linköping tog Roger upp regeringens krav på att modersmålslärarna måste ha legitimation.

– Beslutet som togs var fel. Kravet på att alla modersmålslärare måste ha en lärarlegitimation år 2015, är inte rimligt i verkligheten. Modersmålslärarna måste få fortsätta sitt arbete. Men givetvis ska alla modersmållärare ha möjligheten att kunna utbilda sig och ta sin lärarlegitimation.

Rogers budskap till kvinnorna var:

– Passa på att ställa krav med lagen i er hand, ta upp era behov och önskemål med politikerna i er kommun. Kommunerna har 80 procent av makten .

 

 

rosita_liggande-1

 

 

Rosita Grönfors talade om sitt tunga arbete med rom och resande kvinnojouren.

Hon upplyste deltagarna om den finsk-romska kvinnas roll i samhället och i familjen.

– Vi romska kvinnor är starka, vi kan och vi vill! Vi har lärt oss nu, avslutade Rosita.

 

 

Karin_stende-1

 

 

Karin Skoglund från Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms, är samordnare för de nationella minoriteterna. Hon och två medarbetare jobbar med att samordna stadsförvaltningen arbete med dessa grupper.

– Vi är med i två projekt, ” Jämställdhet för romer på arbetsmarknaden” och ” Romani Bučá”. Vi ser fram emot att lära känna våra romska föreningar för att få veta vilka frågor som de ser som viktiga, avslutade Karin Skoglund.

 

 

fredrik-1jpg

 

 

 

Fredrik Elg, från Malmö stad, berättade om minoritetskonferensen ”Lika rättigheter och samma möjligheter” som hölls i Malmö i vintras. Han hur Malmö stad hade stöttat konferensen i Malmö.

– Det är viktigt att de nationella minoriteternas samlingsplatser och konferenser ligger i centrum så de blir så synliga som möjligt och inte hamnar i skymundan, menade Fredrik.

 

ann_margarethe_liggande-1

 

 

 

 

 

Ann-Margarethe Livh (v) talade om vikten av att vara stolt över din identitet.

– Ni måste tala om för politikerna vad ni behöver, uppmanade hon deltagarna. Jag skulle vilja se er romska kvinnor komma till stadshuset och kräva att få de utbildningar ni behöver. Ni ska inte be om detta, utan kräva det som en del av era rättigheter, avslutade Ann-Margarethe Livh.

 

 

hassan_liggande-1

 

 

Hassan Sharif, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, ställde frågan: ”Vi och Dom” – Vad, hur och varför? till deltagarna

Deltagarna delades upp i mindre grupper som fick resonera om dessa begrepp.

 

pirjo_och_helena_stende-1

 

 

Den andra dagen inleddes med anföranden om den romska klädseln. Pirjo Lindström, finsk rom och Helena Manner, även hon finsk rom, talade hur viktigt det är för den finsk-romska kvinnan att få bära sin typiska klädesdräkt.

– Det är viktigt att den finsk-romska flickan accepteras även om hon väljer att bära den traditionella finsk-romska dräkten. När hon är 18 år får hon själv välja om hon ska bära den traditionella dräkten eller inte. När hon väl har valt att bära dräkten är det ett beslut som varar livet ut.

Den finsk-romska kvinnans kjol består av cirka 32 meter sammetstyg. Blusen cirka tre meter plus spetsen. Dessa dräkter är självklart mycket tyngre än vanliga kläder, något som innebär att kvinnorna ofta får förslitningsskador och problem med ryggen.

 

 

sima_liggande-1

 

Sima Millon från Göteborg som arbetar i Norge, talade om problematiken romerna har i Norge.

– Romerna får ingen vägledning in i samhället i Norge. De romska barnen blir allt för lättvindigt omhändertagna. Man skiljer till och med på tvillingar. Dessa barn förlorar både sitt språk och sin kultur, men främst sin familj.

Johanna_stende-1

 

 

 

 

Johanna von Kreamer-Elmqvist avrundade dagen. 

– Dagarna har handlat om att ta egenmakten, att äga sin identitet och vikten av att ha romska förebilder.

Väl så viktiga frågor.

 

 

 

Text och foto: Mia Taikon